theycallmetiny

Men annars då? Jo men jag har ju träffat världshistoriens bästa man. I söndags när jag för första gången var bakis på evigheters evighet ( alltså på riktigt, minns inte ens när jag var bakis sist) så kom min man med kaffe på sängen, han hade varit iväg och handlat och gjort fattiga riddare till frukost och han hade som krona på verket varit ut med knox. Jag blev så till mig att jag hade kunnat gråta. Helt ärligt. Best. Boyfriend. EVER. 

Men nu är det dags för jobb hela jävla veckan, åkte till och med på att jobba på fredag, fast jag skulle varit ledig. Well, dont sweat it, jag ska bara öppna så jag får ju faktiskt gå hem tolv. Men ändå. Blä. Sen har jag ju hela helgen ledig, men mitt vackraste hjärta ska ju jobba natt och min bebis är ju inte här så jag vet inte vad jag ska göra hela helgen. Jo. Rensa klädkammaren. Hur kul var det liksom? Aja. Nog om det. Dags att tagga för jobb! 

Annars hände det nog inte sådär jättemkt mer spännande, jag och älsk åkte hem till Lena och Peter så jag kunde klippa klorna på Duffy. (Deras hund, typ). Insåg då att jag saknar hunderiet, men vaknade imorse och saknade det inte så mkt mer. Antagligen bara för att jag är trött och både bebis och älsk ligger och är så jävla mysiga i sovrummet att gå upp känns typ lika roligt som en sticka under foten. Inte alls dvs. Men nu måste jag göra mig i ordning så jag kommer upp och iväg nån gång. Hua. Måste byta jobb. Och skaffa körkort. 

Jappsi, tisdag idag och jag är ledig. Sanningen är att jag endast jobbar tre dagar den här veckan, och det är så jävla skönt. Dessutom är det ju Knoxi vecka (tack, tack gud! Har saknat ihjäl mig efter min lilla gris) så får jag ju spendera en jäkla massa qualitätstid med honom. Och tro mig det behövs. Jag har ju hamnat i en liten svacka nu på senaste, inget farligt kan jag ju genast säga, men ni kanske har märkt det på mitt totalt värdelösa uppdaterande av bloggiz. Jag har väl liksom kommit till den här punkten i mitt liv, då jag inte vet vad jag ska göra, man kan väl säga att jag mer eller mindre börjat inse att jag inte är ett barn längre. Och hur kul var det liksom? Men ändå, snart 26, så det är väl på tiden. Sen är det ju massa små saker som spelar in, den första januari så skrivs lägenheten helt över på mig, så då har jag ju ett förstahandskontrakt. Vuxenpoäng. Jag har fast anställning, vuxenpoäng. Fast förhållande med världens bästa man, vuxenpoäng. Ja, så nu sitter jag lite i den tråkiga båten - nurå? Butiken jag jobbar i har redan vunnit stockholms bästa butik, europas bästa butik och vad finns liksom kvar då? Ja, världens bästa butik såklart, men nu är det väl så att jag defenitivt INTE tänkte jobba kvar så länge. Jag tog ju egentligen bara det här jobbet så jag kunde hålla mig flytande. Vilket då leder oss till - vad ska jag göra istället? Mjaa, alltså jag kan inte för mitt liv tänka mig att sätta mig ner på ett kontor och vända papper, för då skulle jag nog bli galen. Jag har ju fan svårt att ens sitta ner och läsa en bok, jag måste upp och röra på mig med jämna mellanrum, jag måste göra något. Jag vet inte hur man bara sitter ner. Helt stilla. I just cant do it. Så ja, ni kan ju tänka er vad som försegår i mitt huvud just nu. Därför tror jag att det är ganska bra att jag inte har så mkt jobb den här veckan, för efter ett litet samtal med El Jefe igår verkar det som att jag kommer jobba typ hela tiden om ett tag. 

 

Men nog om vardagsproblem! Idag står rensning av klädkammare och höstrusk promenad med mitt hjärta på schemat! Min älskade sambo gör ju inte så mkt mer än att jobba så han får inte vara med och leka idag. Han får vara vuxen idag. Haha pilutta han ;)

• fick visa leg när jag skulle köpa cigg. Yääy! 

• blir fett bortskämd av världens bästa sambokarl som lagade middag till mig. Vegetarisk dessutom! Never letting this one go. 

• frågade leg på en 94 som skulle köpa cigg, och snubben bah-: aa man får väl tare som en komplimang. ( wat?) och säger dessutom -: jaa men man är väl ett par år äldre än dig iaf! (Men alltså VA?!) vet inte om jag är förolämpad eller om jag ska ta det som en komplimang. 

• fick höra att jag var för snygg för att jobba på Seven. Defenetivt komplimang. 

• har jobbat sjukt mkt övertid. 

• sett första avsnittet på säsong nio av supernatural. Dör. Så jävla underbart bäst serie va. 

• Ehm. Ja. Bloggat fett dåligt. 

• råkade dubbellova Denise att jag ska komma på hennes fest på lördag. Starta paniken. 

Nu? Sova så jag kan jobba lite mer imorgon. Förhoppningsvis inte så mkt övertid. 

• och jo. Fick besök av moster på jobbet. Punkt. 

• var ute i fredags med jobbet och firade våran fina vinst. Var ute något ganska mycket för länge men det var det värt. 

• jobbade sen på lördagen och det gick faktiskt jätte bra. Men vid sju på kvällen när jag kommit hem så var jag slut som artist. 

• fikade hos min kära mor i söndags och det var fan på tiden, insåg att vi inte setts sen 21 september. Skärpning! 

• ska på denises (från Pressbyrån, reds anm) 25 årsfest på lördag, hon har filmtema och den som inte är utklädd kommer inte in. Bästa förslaget på utklädnad till mig som absolut bara tokhatar att klä ut mig, är so far poison ivy. Andra förslag har varit Jessica rabbit, Ariel, hon från Disney filmen brave, Julia Roberts i pretty woman och Kim kardashian. Bland annat ska väl tilläggas.   

Ja men annars då? Jag måste vattna blommorna, jag saknar ihjäl mig efter min hund, älskling jobbar hela veckan ( utom idag då, eftersom jag jobbar) med tur är det löning på fredag, annars blire inte mkt till 25-årsfest för mig, jag måste städa och jag har ingen lust att jobba idag. Och jo, jag och min syster har verkligen ringt om varann i typ tusen år nu. Sucks. Men nu måste jag hit le shower (ursäkta min franska) och det har inte hänt så mkt mer roligt än så. Så att eh. Hare, vi hörs. Puss, puss.