Sa upp mig från The hell hole aka Il piatto igår. Dont you worry child, ska på intervju för annat jobb på tisdag. Såå..

Jaha, inbördeskrig på jobbet, major deluxe style. Jag kunde knappt komma ur sängen idag, av ren ovilja att gå till jobbet. Just nu känns det som att jag jobbar med vad som helst bara för att slippa gå dit. Donken, perhaps? Mja, varför inte? Måste ju vara bättre stämining där iaf. Gulle Marie håller på att kolla med alla hon känner och vet efter nya jobb åt mig och anja, och till sig själv förstås. Vi flyr allihopa som råttor från ett sjunkande skepp. Men jag antar att det är så det går när man missköter sin personal.
 
Hittade för övrigt skorna som bara är to die for igår. Jag vet att jag inte ska under några som helst omständingheter kolla på skor denna månad, och att jag inte under några omständigheter ska köpa skor, men det här är en helt ny form av sko kärlek. Jag bara vet att these are the ones. Och om de inte finns kvar när nästa lön kommer, kommer jag gråta blod. I crave new shoes. I need new shoes. I must have new shoes. MY PRECIOUS...
 
By the way. Pälskling. Nu har det varit jätte, jätte dåligt med pälsklingstid på senaste. It´s a no go. Haha, vi som skulle vara så himla mycket duktigare i år.. Och ystra. Det är på tok för länge sen vi lekte nu. Jag saknar dig. Jätte, mega, mycket, major deluxe style. Kan inte ni två bara komma hit och bo hos mig och aldrig flytta? Vi kan leka kollektiv med giant size hund, världens gulligaste fralla och de tre coolaste chicksen i stan. It would be awsome. Fundera på den mina brudar, så ska jag göra mig i ordning och åka iväg till minfältet. Wish me luck! Puuuuuuuuuss
Ja men visst. Måndag morgon och jag är uppe med tuppen as ususal. Mjaa, eller vi får väl se hur länge jag ska hålla på med det, det pendlar ju tydligen från dag till dag. Men iaf. Just nu är jag uppe iaf. Planer för den här veckan då? Jobb, måndag till torsdag, gadd på fredag (YÄÄÄÄÄÄÄÄÄY, happy, happy, happy!!!!) ettårskalas på lördag, fest för bror på kvällen och bakissöndag. Sen får vi väl se om jag är uppe den här tiden nästa måndag eller om jag är unemployed då. Vi får helt enkelt vänta med spänning.
 
Hm, vilket kort inlägg det blev idag. Har ju inte hänt så jätte mycket spännande dock. Haha, fast sen vet man ju aldrig vad dagen har att erbjuda heller..
 
 
 
I´ll be back.
Töntigaste rubriken i stan. Men vad fan, jag kom inte på något catchi.
 
Jahopp, mina vänner. Så var det söndag igen. Så himla tråkigt. Och helt ärligt är jag så jävla tacksam över att jag ska jobba kortis vecka. Fyra dagar, sen långhelg med bästa starten. Kul det kommer bli på lördag förresten med att gå på barnkalas med en helt nygaddad arm. Och fy fan, vad kommer Nazan säga på måndag när jag kommer tillbaka till jobbet? Om jag ens ska tillbaka till jobbet då dvs, det är ingen som vet.
 
Vad gjorde jag den här helgen då? Mja, inte mkt alls. Drack lite vin med chilli i fredags, mecki och martin kom över en stund och i lördags var jag hemma hos min kära mor ett tag innan jag åkte hem och spenderade hela kvällen hemma med myshund och tittade på film och somnade halv tolvisch. Haha, passa er för den här partypinglan. Nä men seriöst, måste ge min lever en break. Gaybror fyller ju år i veckan och ska väl fira sin b-day nästa helg, så jag kände att det var bättre att spara mina hårt förtjänta pengar till det ist.
 
Well, any ways.. Dagens planer då? Ja, promenad med hund och sen dra iväg och fylla på busskortet så jag kommer till mitt jobb imorgon. Känns ju sådär alltså.
I förrgår fick jag sparken och var helt värdelös. Igår fick jag nya arbetsuppgifter. Idag ska jag få mera timmar och jag och Nazan är som systrar. Ja, alltså enligt henne då. Är jag den enda som inte fattar alls? Hur gick jag från att bli sparkad till att bli chefens lilla keldjur? Jag ger upp. Jag vet inte vad som händer längre. Jag vet inte om jag har jobb eller inte. Jag vet inte. Jag förstår inte. Jag är helt lost. Hon gav mig sparken i onsdags och idag ser hon mig som sin lillasyster. Ledsen, madam. Men jag har redan den bästa storasystern i världen. En som inte hatar eller älskar mig från dag till dag. Jag behåller henne. Och nej, jag behöver inte en till.
Äntligen är det fredag, och äntligen är det den 25:e! Thank you lord! Fi fan vad jag ser fram emot att inte gå och jobba imorgon. Nu har jag ju inte direkt några vilda planer för helgen, men det är sånt kaos inbördes på jobbet att jag måste använda all min viljestyrka till att ta mig dit. Vilket jag egentligen inte förstår varför jag gör, när jag ändå ska sluta. Eller jo. Jag är sjukt nyfiken på utveckligen.
 
Vi hade ju personalmöte igår. Och det gick ju bra. Eller inte. Nazan satt som en tjurig tonåring och sa att vi alla var otrevliga och hon var rädd för mats. Det är ungefär samma som att sitta och säga att man är rädd för en liten fluffig kattunge. No offense , Mats, men jag är rätt hundra på att när jultomten går i pension, är du den tilltänkta efterträdaren. Det är precis så snäll och go Matsen är. Och det konstigaste av allt är nog att i förrgår på mitt och nazans och jannes möte så sa jag mer eller mindre upp mig, och de tyckte att jag var långsam och otrevlig, men de gav mig helt nya arbetsuppgifter på mötet. Ehm. Om jag enligt dom är så himla långsam, varför, åh återigen varför, ger de mig mer saker att göra? That makes no sense. At all. Jag tror nog allt att de har fått allt om bakfoten.
 
Jahopp, mina vänner! Exakt en vecka kvar till gadd! Jag har i stort sett räknat timmarna till dagen D!
 
Och ikväll är det ju vinkväll med chilli. Så en annan ska ju hem och städa lite efter jobbet. Jag lovar och svär, att ha en hund som knox är ungefär samma som att ha en liten tornado. Det är grejer och slem ÖVERALLT. Välkommen hem till Knox. Watch your step.
Jahopp mina vänner. Det gick ju bra igår. NOT. Jag gick lite fint till kära Nazan och berättade i all väl mening att jag inte var okej med de nya schemaändringarna och att jag verkligen inte har råd att jobba kvar där om schemat ska se ut så och jag vill inte sluta men jag blir så illa tvungen om schemat ska se ut så och jag kände mig rätt överkörd med att de inte ens gav mig en heads up att de överhuvudtaget funderade på att göra så. Svaret jag fick? Hon ska ge mig ett datum då jag ska sluta. Öh. Jaha. Jag finner det väldigt lustigt att de i december gav mig världens beröm, de var så nöjda med mig och hade inget att klaga på. Men enligt Nazan så har jag kommit så mycket sent att de drog bort timmar på mig för att jag inte kunde hålla dom. Okej, visst, man ska komma i tid, men eftersom kommunaltrafiken är som den är på vintern så har det inte varit mycket jag har kunnat göra åt saken. Men de borde fortfarande ha sagt till mig om det INNAN, de fick för sig att dra bort cirkus 20-25 timmar i månaden på mig. Men helt ärligt. Är dom såna f*ttor, så tänker jag inte ens försöka att behålla jobbet. Så enkelt är det bara.
 
 
Jahopp. Dags att rusta för krig. För Nazan kommer INTE att vara rolig att ha och göra med idag.
Alltså saken är den att mitt jobb förstör mitt liv. Fick bajsmacka av chefen igår igen med hot om uppsägning för jag att kom sent igen. Försökte förklara lite fint att det är vinter och pendeln inte går att lita på med jag gör mitt bästa, men jag kan tyvärr inte kontrollera vädret eller pendeltågstrafiken. Fick inte säga det för mrs boss man bara avbröt mig så fort jag inte sa annat än ja eller ja visst. Och som krona på verket har mr boss man ändrat i schemat och dragit bort 40 timmar i månaden på mig, utan att säga ett ord om det till mig. Så idag ska jag väl mer eller mindre säga upp mig. This is not going to be fun i tell you. Men jag är så trött på deras översittar fasoner nu. Jag menar visst, jag håller med om att man ska komma i tid till jobbet men min chef satt och verkligen sa till mig igår att hon trodde att jag stannade hemma till sista sekund och det var därför jag kom sent. Really? Det var ju schysst att hon gav mig chansen att berätta att jag varje morgon delar överfull försenad pendel med halva stockholms befolkning efter att ha fått stå och frysa på perongen i väntan på försenade tåg och sen stå och vänta mellan sthlms central och stockholm södra för att det är tågkö/växelfel/rött ljus/etc. Och det är ju härligt att höra det från den som vanligtvis aldrig är i tid, när personen i fråga har körkort och bil och börjar kl 11. Nope, mina vänner, nog är nog och jag har fått nog. Jag må vara deras anställd, men det betyder inte att de kan göra som de vill. Och det här med schemat? Hade inte det kommit upp hade jag nog stannat. Men jag måste se till mitt eget också och helt ärligt, handen på hjärtat, jag har inte råd att förlora 10 timmar i veckan. Jag går precis runt som det är nu, så det är lite svajigt att förlora timmar. Ledsen mina vänner, men i will not stay att Il piatto, no more.

Måndag, åh måndag. Varför, är du så måndagig? Man tycker ju att måndagen borde vara bland de bästa dagarna på veckan, fylld med hopp, glädje och löften om en helt grym vecka. Måndag morgon borde kännas underbar, man vaknar utvilad och redo för en helt ny vecka i sitt liv. Men måndag är en jävla subba. Måndag uppfanns för att totalt förstöra din vecka. Du vaknar tröttare, slitnare och surare än någonsin tidigare och du blir aldrig förvånad när något fuckar ur totalt på en måndag. Hade det varit onsdag, eller söndag eller till och med tisdag hade du blivit förvånad. Men eftersom det är måndag rycker du bara på axlarna och säger -: är det måndag så är det."



Vi hatar dig måndag. Sincerly, all världens människor.

Men maddah fakkah. Denna helgen gick ju alldeles för fort.
 
Japp, jobbade ju igår. Det var faktiskt ganska roligt. Folk blev fulla jättefort och hade sjukt roliga tal. Och det blev inte så jättesent, men jävlar i min låda, vad trött jag var när jag väl slutade.
 
Jaha, watts app for the day? Mjaa långis med knox och sen tror jag fan jag ska kasta in honom i duschen. Det är dags för en hel renovering av mitt lilla hjärta. Får väl se hur taggad han är, men ren ska han bli alla fall. Nu ligger han lyckligt ovetande och sover på soffan.
 
Haha ja juste! När jag satt på tunnelbanan hem igår, stannade den tre gånger för att ordningsvakterna var tvugna att hjälpa sinnessjukt fulla människor. Folk går verkligen all in på nudelhelgen. En kille kräktes och skulle spela fett cool när vakterna tog hand om honom. Det gick sådär. Och när han vaknar idag lär han ha sjuk ångest. Var även en gubbe som dratta på huvudet när tunnelbanan började åka, och han lär nog ha en värre ängest. För han kunde inte ens sitta upp ordentligt. Men skam den som ger sig, varje gång han halkade av sätet masade han sig upp igen. Det var ganska kul att se. Fast att åka nykter på tunnelbanan en lördagkväll när du har jobbat är ungefär lika effektivt som antabus. Man vill aldrig dricka igen.
 

AAAAAA MEEEEN JUUUUUUSTEEEEEE!!!!! Lillebror hade sin första girlsleepover igår!!!!! MAAAAAJJJJ GAAAAADH!!! Måste ringa min mamma nu och ta reda på precis allt. Fy, vad stor lillebror är nu.

Jag älskar min hund. Så att hjärtat svämmar över. Så att jag gråter lite ibland. Jag är så stolt över att kalla honom min hund. Jag bryr mig inte om vad folk säger. Han är som min son. Han är min son. My baby. The love of my life. Och det finns ingen eller inget som kan ta hans plats.

Femtio sidvisningar igår? Ehm.. No pressure.
 
Jahopp! Varför en sån sen update idag? Jo men yours truly blev ju out of the blue helt plötsligt ledig! Men varför? Jaa, min kära chef gav mig ledigt eftersom jag jobbar på lördag. Väldigt, väldigt, väldigt konstigt. Fast jag klagar inte, ABSOLUT inte. För det var välkommet. Men konstigt. Så! Planer för min helt plötsligt lediga dag? Ut på en redig promenad med älsklingshund, fika med bästis, middag hos mami och sen ev en öl på stan. En puuuuurfect day of med andra ord. Känns konstigt nog inte så farligt att jobba imorgon. Vilket är jävligt skönt.
 
 
Gud. Jag måste klippa mig. Och färga håret. Jag minns inte ens när jag gick till frisören sist. Det är inte ett bra tecken. Dom kommer ju typ som vanligt skaka på huvudet och klippa av det som äntligen växt ut. Kollade förresten på massa gamla bilder igår. Jävlar vad rött mitt hår var förut. Så vill jag typ ha igen. Fast jag fick ju lära mig att rött hår framhäver det röda i ansiktet och det är inte bra. Men det var jävligt snyggt. Så vad ska jag välja? Det superröda eller lilaröda som jag har nu? ALLA DESSA BESLUT, DAFUQ?!
 
Här var iof mitt hår 2 to die for..
 
Japp, torsdag. Duktig jag är på att påpeka vilken dag det är. Wallenbergaronsdag på il piatto igår. Resultat? Panik. Kaos. Massdestruction. Folk överallt. Slutsåld mat. Sura miner. Blödande händer. -"Ursäkta, kaffet är slut." -"Ursäkta, i har väntat tio min, var är vår mat?" Ursäkta, har ni mera mörkt bröd?" -Nej, jag skulle ta med." -"Tina, bordsbokningen kommer om fem minuter, vart ska dom sitta?" Kaos. Fy fan.
 
Men iaf. Fikade äntligen med Chilli Jilli igår, efter att ha bokat om våran playdate typ åttahundra gånger. Bättre sent än aldrig brukar man ju säga. Men det var sjukt mys, vi satt i köket och drack kaffe med tända ljus och knox terroriserade jill. Uppfostrad hund man har. Men what to do, han är ju en sån ladies man, min hund. Han fyller förresten år snart. Hela 4 år. Det är helt sinnes hur fort tiden går. Min lilla bebis, vad hände där?
 
Jahopp. Som sagt, torsdag idag då. Bara imorgon kvar då man måste gå upp tidigt till jobbet. Men fy, prata inte om det. Sen jävlar i min låda ska jag rocka satan på chefens fest. Min ångest har med vilja och våld övergått i jävlaranamma-spirit. Jag borde bli cheerleader.
 
 
HEY, HO! LET`S GO!
Hade lite halvsvårt att komma upp idag. Jag är egentligen inte särskilt trött, men jag hade bara ingen lust att gå upp.
 
Pratade äntligen med min kära syster yster igår. Fan, just made me miss u more. Jag måste ta mig ner, så du får banka lite vett i huvudet på mig och få lite syskonkärlek. Varför var du tvungen att flytta så långt bort?
 
Snart är det ju iaf dags för födelsedag. Jag och bästa pälskling var lite inne på att vi faktiskt skulle köra en weekend i göteborg, bara för att göra något coolt när vi blir 25. Jag skulle ju egentligen vilja åka över atlanten, men pengarna sätter ett stort rött stopp. Kanske i sommar, om jag fått mig ett bättre betalt jobb? För innan jag dör, och helst innan jag får barn, vill jag åka till typ new york, las vegas eller nånstans i florida. Eller kalifornien. Eller köra en road trip genom alltihop. Fan vad coolt. 
 
Men nu mina vänner ska jag rusta för wallenbergaronsdag på il piatto! Folk från hela sumpan vallfärdar till oss för matsens wallenbergare. Så idag kommer det bli tufft!
 
Idag är jag trött. Idag kommer jag behöva en droppställning med redbull för att klara mig genom dagen. Men det ska nog gå bra ändå.
 
Vi hade kaos på jobbet igår. Det var så jävla mycket helt plötsligt. Vad är detta liksom? Har folk verkligen pengar kvar att äta lunch för? För hade jag behövt fixa lunch själv, då hade jag fan inte haft råd alls att äta ute. Min budget är strikt som en engelsk school for girls. Lite därför jag vill byta jobb också, orkar inte med att leva som en kyrkråtta och följa budget längre. Inte med tanke på att om jag vill ha lite extra pengar så måste jag jobba sex, sju dagarsveckor för att sen behöva vänta en månad till innan pengarna kommer. Och ångesten över att jag ska jobba på lördag blir bara större. Fast jag ska försöka sluta klaga nu, för jag vet, jag vet att det kommer inte bli bättre och jag tjänar pengar på det. So i need to suck it up och sluta klaga.
 
Jag vet att det måste vara skit tråkigt att läsa min bloggis just nu, bara jobbsnack och klagerier hela tiden, men allt det andra som händer i mitt liv vill jag liksom inte dela med mig av till världen ännu. Det blir så mkt problem då. Och mer problem? Det behöver jag då inte.
 

Jo men du syster yster. Kan vi försöka sluta ringa om varandra? Det har gått typ två veckor snart. Jag vill prata med dig! I miss you! Jagsaknardig,jagsaknardig,jagsaknardig,jagsaknardig,jagsaknardig! Och jag måste berätta allt för dig som jag inte kan skriva i bloggis. You are in for a treat, my love ;) Och vi måste försöka ses snart. ASAP.
 
Också till dagens dilemma. Ska jag platta håret trots att det snöar ute?
Just in case nån missade det. Förra veckan gled förbi snabbare än snabbast, men helgen gled förbi ännu snabbare. Jag kom fram till det nu i helgen att jag verkligen måste skaffa mig ett nytt jobb. Jag älskar att jobba med mats, marie och anja men jag kan inte förmå mig att jobba med nazisten längre. Hon tar upp alldeles för mycket plats och tid och energi av mig. Det börjar bli lite halvsvårt att svälja hennes onödiga skit, även om jag vet att det sällan är något att bry sig om. Plus att jag börjar väl känna lite att servitris/hovmästare/telefonist/alltiallo/festvåningspersonal/cateringpersonal/diskplockare/diskare är inte riktigt vad jag vill hålla på med. Eller snarare inte värt pengarna. Eller alltså jo. Om det hade varit bättre pengar. Så. Ja. Nytt jobb. Eller så ska jag tillbaka till skolan och utbilda mig till what ever. Var lite inne på att utbilda mig i vad som bara för att slippa piatto. Det är synd. Det är jävligt synd. Men vi är liksom en rätt schysst arbetsplats med fem anställda - det borde inte vara svårt att lyckas få till en bra arbetsstämning. Aa juste. Och så jobbar jag ju sex dagars vecka denna veckan.
 
Men så åter till lite roligre saker, kan ju inte bara skriva om tråkigheter! 18 dagar kvar till gadd! Kliar det i fringrarna? Ja men visst. Så mkt att jag nästan vill klippa av dom.
 
Fokus på bra sak så ska vi nog lyckas klara av denna veckan också! Woho, hel sleeve, i spot u in the horizon!
Ja, alltså om det fanns en utmärkelse på blog awards för sämsta bloggaren i år så skulle jag ju lätt ta hem vinsten. Alltså jesus, vad dålig jag varit på att blogga denna vecka. Visserligen har jag inte haft mycket att skriva om, jag var hemma i fredags med förkylningen from hell och låg vaken halva natten och hostade som en jävla mupp. Så jag tog mitt pick och pack och drog hem till mami och sov där på kvällen. Det är en viss lyx att bli ompysslad av sin mamma när man är sjuk. Även om man känner sig döende så känns det bara bättre att veta att hon är i närheten. Wäh, morsgris. Dont care. Damn proud.
 
Imorgon går jag på ett sexdagarspass igen. SNARK! Jag ska jobba på chefens bekantas fest på lördag och vad jag förstod det som så kommer chefen att delta i festligheterna. Hua. No pressure. Så det kommer vara jag och en till som ska jobba på ca 60 personer + chef. Jag har nästan lite ångest över det. För vem ska sköta alkoholserveringen? Jag? Vem jag nu ska jobba med? Vem ska jag jobba med? Nazisten? Hell no. Då dör jag hellre. Och det ruttnaste är nog iaf att min pälsklings pälsk ska ha fest samma kväll, massa folk ska ut och jag, jag är som vanlig fast på jobbet. Denna helgen när jag var ledig och fri som en fågel, visserligen sjuk som en pestsmittad fågel, så hände ingenting. Ödet? Vi måste ta ett snack du och jag. Men iaf. Idag är det kallt som fan och jag ska få träffa Bästis med stort B och fika. Hua, pälskade i miss u! Vi har ju inte setts på typ sex dagar! SKAM! SKAM I TELL YOU!
Men fy fan alltså. Missade mitt tåg igår morse, så jag blev tio min sen och fick en åthutning av chefen. Deluxe style. Trevligt, nazistj*vel, kul att se dig också. Sen visade det sig att Matsi var sjuk, så Marie fick ta över hans station, Anja fick ta Maries station och jag.. Ja, jag fick ta resterande medan Nazisten stod i kassan (pillade på sin iphone alltså). Det blev massa fel, folk fick vänta och vem fick stå där och be tusen gånger om ursäkt? Ja men visst, moi. Då, mina vänner, undrade jag varför jag ens skulle gå dit idag. Sen mindes jag att jag ska tattuera mig, lillebror fyller år, och snart blir jag och bestie 25 och allt detta roliga kräver tyvärr att jag biter mig i tungan och bara suck it up. Tills vidare, dvs. För tråkigt nog, som med alla andra så behöver jag ju pengarna. 
 
Men hold on. Snöar det? Det var väl lite dumt tycker jag. Vi hade ju precis blivit av med snön? Typiskt. Aja, allt man kan hoppas på är ju att det inte blir långvarigt.
Men fy vad trött jag är. Jag har visserligen sovit som en stock hela natten men när klockan ringde imorse, så lovar jag att jag var döende. Fiiii fan. Men iaf. Måndag morgon och idag kommer vi att vara full styrka på jobbet och idag är dagen då det nya arbetsåret sätter igång på riktigt. Hua, jag måste byta jobb.
 
Men juuuuuusteee!! I fredags var jag ju förbi min fina bästa tattuerare och bokade tid! Den första februari ska jag äntligen få göra klart min ara. Oh my, kan knappt vänta. Äntligen. ÄNTLIGEN! Sen är det bara att spara ihop pengar till nästa projekt. Frågan är ju bara om jag ska börja på den andra armen, köra bröstkorgen, revbenen eller låret. Det lutar väl åt bröstkorgen, men den andra armen känns som det mest logiska valet. Well, alla dessa beslut. Egentligen är jag ju bara helt överlycklig för att jag äntligen ska få göra klart min pippifågel. Lycka!

Ska ju förbi bästa tattueraren i stada idag! My Ozzie!

Och jävlar i min låda vad välkommen du är! Jag hade nog inte klarat en hel arbetsvecka alltså. Det här med att vända tillbaka dygnet är ju en jävla soppa alltså. Men iaf. Blev nästan lite kaosigt på jobbet igår. Det kom typ 20 pers på en gång och jag står ju i kassan, anja i kallköket och mats i varmköket, så vi hade ingen som kunde servera. Men vi är ju bara ett sånt dreamteam så man dör. Klart vi fixade biffen. Dock tror jag nu att det kommer bli lugnare idag, det är ju trots allt fredag och folk lär ju vara lika trötta som jag och bara vilja gå hem så fort som möjligt. Jag vill ju gå hem innan jag ens kommit dit. Men det är ju bara jag.
 
Shit vilket roligt inlägg det blev idag då. Bara jobbsnack, Ni typ bah -: Snälla tiny, berätta allt om ditt jobb!" Och jag bah -: "You just got served."
 
 
 
 
Jag är nog lite flummig idag tror jag.
Fortfarande ingen ändring. Jag vill fortfarande inte gå till jobbet. Och dessutom är det sjukt kallt ute, så jag vill inte ens gå utanför dörren. Jag fattar inte? Igår gick jag till jobbet i skinnjacka och idag måste jag typ ha snöoverall och snowjoggings. Tråkigt halt det kommer vara. Men always look on the bright side of life, jobb idag och imorgon sen är jag ledig igen! Woop, woop! Helgens vilda planer? Tvättstuga. Yepp. You better watch out for this bad ass. Nä men helt seriöst. Kan inte något roligt hända? Alla roliga förslag välkommnas tacksamt. Inga dyra dock.

Japp, eftersom jag var superhurtig (not, men ändå) och jobbade första dagen på jobbet efter ledigheten idag och det var super tråkigt och jag vill inte jobba där längre alls så tänkte jag berätta vad jag gjorde på nyår. Jag var på fest i liljeholmen och var mitt fullaste. Helt seriöst. Mitt sinnessjukaste fullaste jag. Så nyårslöfte nr 2 blir att försöka hålla mig nykter så ofta som möjligt. Fast snygg var jag. Om jag satt still och var tyst. Fi fan.

Why, god? Why? Jag vill inte. Okej, visst, det ska väl bli lite skönt med en mjukstart, men jag hade minst lika gärna varit ledig till måndag.
 
Ja men iaf. Det har varit sjukt skönt att få vara borta från jobbet. Jag har inte fått så mycket vettigt gjort, men det har varit så underbart att få bara vara. Men nu kör vi! Tre dagars jobb och sen blir vi lediga igen.