1.
Normalt sett smälter snö och is vid noll grader. Vägsaltet som används på vintern sänker frystemperaturen. Anledningen till det är att snön blandas med salt till en saltlösning – och saltlösningen har lägre fryspunkt än vatten. En mättad saltlösning fryser först vid –21 grader.
2.
Från det att en snöflinga bildas i molnen tar det ungefär 33 minuter för den att falla ner – om man räknar med att den bildades två kilometer upp i luften. En snöflinga har alltså en fallhastighet på en meter i sekunden.
3.
Snörullar är något ovanligt och som inte många får tillfälle att se. Dessa bildas i töväder och när vinden är kraftig och byig. Snön rullas ihop till cylinderformade snörullar. Den största snörullen sägs ha hittats i Österrike 1944 och var cirka 90 centimeter i diameter.
4.
För att det ska snöa, krävs två förutsättningar. För det första måste det finnas moln som kan producera nederbörd, alltså moln som bildas när luften på ett eller annat sätt tvingas uppåt så att den kyls ner och kondensation av vattenånga kommer igång. För det andra måste temperaturen vid markytan vara under noll eller precis där över.
5.
Världens största snöflinga, enligt Guinness rekordbok, hittades i Fort Keogh i Montana i USA den 28 januari 1887 under en snöstorm. Matt Coleman hittade en snöflinga som var 38 centimeter bred och 20 centimeter tjock. Han beskrev den som ”större än en mjölkkanna”. Även andra människor blev denna dag ögonvittnen till dessa stora snöflingor som dalade ner i Fort Keogh. 1971 sågs snöflingor stora som A4-ark falla i Sibirien.
6.
I Kalifornien 1991 mätte man det rekordhöga snödjupet på 11,5 meter. Även i Kalifornien uppmättes det största snöfallet under en snöstorm 1959. Mellan den 13 och 19 februari faller 4,8 meter snö vid Mount Basta Ski Bowl.
7.
Ibland räcker inte den naturliga snön till. Det kan vara vid skidtävlingar eller vanliga skidbackar under vinterhalvåret. Då använder man sig av snökanoner som tillverkar snö med hjälp av luft och vatten. Den konstgjorda snön är något hårdare än naturlig snö, vilket gör att den håller längre men lättare ger ett isigt underlag.
8.
Man talar om tre olika slags snöfall – lätt, måttligt och tätt snöfall. Gränsen mellan lätt och måttligt snöfall går vid en ökning av snödjupet på en halv centimeter per timme. Hela fyra centimeter per timme ökar snödjupet vid tätt snöfall.
9.
Hur konstigt det än kan låta har snö en viss värmeisolerande effekt. Den hindrar till exempel vissa växter från att förfrysa under vinter och den isolerande egenskapen fungerar väl i en igloo.
10.
Laviner uppstår när ett snötäcke bildas av snö som kommer vid olika temperaturer och vid olika vindförhållanden. Snölagren blir då av skiftande stabilitet och konsistens. Snön sjunker med tiden samman och lagren förändras samtidigt som fukt tränger upp underifrån. Lössnölaviner uppkommer efter ett kraftigt snöfall, börjar vid en punkt och växer sig neråt som en päronformad kägla. Snöflakslavinen är den allra farligaste. Då uppstår en brottkant i snölagret, som kan vara allt från någon decimeter till flera meter. Det massiva snöflaket dundrar sedan neråt och kan röra sig med en hastighet av 200 kilometer i timmen.
Källa: SMHI, Vägverket, Norrbottens museum, Försvarsmakten, Luleå tekniska universitet
![[Snö]](http://1.bp.blogspot.com/_fEKKk1hHz_Y/SyYFU-tZEeI/AAAAAAAAByQ/OYeGGa0QdVg/s1600/Sn%C3%B6)
Sedär. Min blogg har konverterat till en väderblogg.