Mitt första brev till mitt företag har kommit. Blir nästan lite tårögd på denna. 

På tal om att jag är lik Miriam bryant. Mötte en överförfriskad ung man ute i Stockholms natten en varm natt i början av sommaren. 


Han rusar fram. 

Han- VÄNTA FY FAN VAD JAG KÄNNER IGEN DIG 

Jag- eh. Jaha. (Aldrig, ALDRIG sett människan förut) 

Han- men är inte du hon...? 

Jag- Miriam Bryant? 

Han- JA! 

Jag- japp. (Skojade men det gick inte fram) 

Han- ÅH FY FAN VAD COOLT, jag lyssnar på dig VARJE dag! Black car är ett sånt jävla mästerverk!! Selfie? 

Jag-(!!!!!!!! 😳) eh. Näää inte nu så här mitt i natten, nästa gång! Och eh tack. Eller så. 

OOOOOPPS. HEHE. 

Idag fyller min allra äldsta vän i världen 30 år. Hej herrejösses när blev vi så gamla? 


Känns som igår när vi satt på Tynningö och förfestade och pratade om gymnasiet och framtiden. Men det var liksom 15 år sen. 15 år av samma skratt och samtal om livet. Det har inte ändrats iaf. Tack Gud för det. 

Nu ska jag sluta babbla. Världens största grattis till världens bästa Chilli! WOOP, älskar dig lika mycket som för 29,5 år sen. 

Hallelulja tiden går fort. Nu är det inte långt kvar tills jag är butiksägare på riktigt. Är lite skakis. Undrar vad fan jag gett mig in på. Är alldeles upprymd. Undrar hur fan jag lyckats så bra. 


ASSÅ KAN NI FATTA HUR VUXEN JAG BLEV. En signatur på ett papper och sen var det klart. 

Hallelulja. 

Kärleken är blind brukar man säga. Jag förstår varför. 

En veganburgare, medium rare tack. 

De här jeansen hade mami när mami var i min ålder. Jag har ärligt snott dom. Och jag älskar dom 

Wow. April alltså? Sorry alla mina tre (eller kan det vara fyra?) trogna läsare. Maj gadh vad jag har missat att uppdatera er. 


Okej. Snabb genomgång. 

1.  Den 10 september tar jag över min lilla butik i hörnan grev turegatan - riddargatan. Japp. Ni läste rätt. Jag har blivit med eget företag och ska driva min, bara min, butik. Shit you not. Alla vägar leder till Rom brukar man säga, men alla mina vägar verkar leda till 7-eleven på grev turegatan 6. 

2. Eh. Jag har klippt mig. Kul. 

3. Jag är på ett obscent happy place. 

4. Jag får fortfarande höra att jag är lik Miriam bryant. Funderar på att skaffa extra knäck som body double. 

5. Fick för mig att försöka bli snygg så jag la 850kr på gelnaglar. Vad det nu har med snygghet att göra. 

6. Den 25-26 september åker jag till London på mitt första säljmöte. WOOP. Helt okej om du frågar mig. 

7. Har köpt fotriktiga tofflor att ha på jobbet. Vuxenpoäng, majjemän. 

8. Fick frågan om jag hade asiatiskt ursprung. Jo då. Jag är k pop svaret på Miriam bryant. Dafuq bro? 

9. Eh. Jag har börjat blogga igen. Idag visserligen men ändå. 

10.  Jag var på mitt livs första Tosia bonnadan i Blekinge. Sjukt kul. Får bli en tradition. Sen skadar det ju inte att sväris har hus på landet. Löv it. 

Det är självklart aldrig kul när nån dör. Men. Man firar påsk. Ytterst motsägelsefullt. 

Fan. Fan fan fan fan. 


Mitt Stockholm. Mitt hem. Min storstad. Mitt drömmarnas stad. 

Det är inte okej, inget av det här är okej. Mitt hjärta blöder för vår huvudstad. Mitt hjärta blöder för offren och deras familjer. Hur? Varför? 

Jag har varit så säker som det bara går idag. Jag har varit inlåst på jobbet i ca 7 timmar och sett piketbussar med blinkande blåljus, poliser och gråtande människor, med riktig rädsla i ögonen. Jag har sett en ensam mamma med ett barn i vardera hand stå helt vilsen, med ingenstans att ta vägen eftersom hela Stockholm stod still, lamslaget. 

Maktlösheten. Jag hatar den. Vad gör man när polisen beordrar en att inte gå ut, hålla sig inne och lämna innerstaden så fort det bara går? 

Jag är i chock och jag är så ledsen för vår vackra stad. Men efter allt - jag är okej. Jag lever. Jag fick komma hem idag också. Och för det är jag för evigt tacksam. 

Japp. Ett år äldre. Visare? Ja för fan. 


I sedvanlig ordning var min födelsedag ett icke organiserat kaos, med sjuka känslomässiga bergochdalbanor av glädje, sorg och allt där emellan. Men nu har vi gjort det! Och vet ni vad? Jag överlevde. 

Bildbevis: 

Gadd dag igår! Jag är sjukt mörbultad, kommer aldrig tattuera armbågen igen, men så otroligt, otroligt lycklig. Kunde inte ha en bättre början på födelsedags veckan. 

Asssåååå. Ni vet dom där nätterna när man är så trött att man bara vill sova, men man ändå inte kan somna? När man liksom vrider och vänder på sig, somnar till och vaknar igen kollar klockan och bah jaha, det har gått en halvtimme sen jag kollade sist. Och man typ blir lite stressad och bah somnar jag nu får jag sova i fem timmar, somnar jag nu får jag sova i fyra timmar osv. 


Inatt var en sån natt. Sen hjälpte det ju kanske inte att vår fyrfota inneboende hade rally, kräktes i vardagsrummet, ville ligga på mig, ville inte ligga på mig, sprang över mitt ansikte, lekte med min laddare och försökte riva sönder omslaget på boken jag fick i julklapp. Blev sjukt lack på han till sist och knuffade ner honom från sängbordet men fick så jävla dåligt samvete att jag var tvungen att hämta honom i vardagsrummet igen. Bad choice. Kissen var nog också sjukt lack, och leken med mobilladdaren och sönderklösandet av bokomslaget var igång igen. Och sen ringde larmet. Man bah jaha. Sova kan jag göra en annan natt. 

Nog om den sömnlösa natten, nu ska vi försöka dölja nattens vakenhet med typ ett ton smink så vi ser (förhoppningsvis) pigga och fräscha ut på jobbet. 


Helg nr fem i jobbets anda. Är lite trött. Är lite otaggad. Men jag vet att det kommer försvinna när jag väl kommer dit. Helt sjuuukt att det kan vara sån skillnad på jobb och jobb. Fyra månader på Arlanda kändes som fyra år, men snart tre månader på humlegårdsgatan känns som två veckor. Tiden flyger när man har roligt. 


Och på tal om roligt! Malin som jag jobbar med gick på gymnasiet tillsammans med Martin (ni vet den förlorade sälen, min hatkärleksbror i lägenheten brevid) och alla hennes tattueringar är gjorda av Ozzie, han som gjorde min ara och min tiger. Hur liten värld? Så nu har vi bokat att vi ska åka till Borlänge där Ozzie numera bor och hälsa på. Livet kan ta så konstiga vändningar. 

Men nu, påklädning och tandborstning. Och en snygg selfie. 

Ja. Det har ju varit bloggtystnad här ett tag, och det är mycket som hänt den senaste tiden. Jag har haft sååå mycket i huvudet att jag fått den värsta skrivkrampen EVER. Men jag kände endå att jag måste dela med mig lite nu när jag någorlunda kommit tillbaka på benen. 


Okej. Så jag jobbade på Arlanda. Arlanda som jag mer eller mindre blev lovad en tjänst som butikschef och livet såg jävligt ljust ut för en stund. Men livet ville väl annorlunda och det blev inte så. Anledningarna är så många och det hände så mkt skit att jag skulle kunna skriva en bok om allt men jag tänker faktiskt lämna det så för tillfället. Kanske kommer det ett inlägg längre fram om det, kanske inte. Men jag slutade iaf sista januari på Arlanda och började på 7-eleven inne på humlegårdsgatan ist. Vilket är bra, jag trivs bra där och jag jobbar med en gäng fantastiska människor. 

Dock så sitter jag nu lite i en för tidig 30-års kris, jag trodde liksom att mitt liv skulle se heeeelt annorlunda ut nu, så sista tiden under min bloggtystnad så har jag helt enkelt bara försökt komma på vad jag ska göra med mitt liv. Så förlåt för sämst bloggning, men jag har inte riktigt varit mig själv på senaste. Jag har bra dagar och jag har dåliga dagar, men de bra dagarna blir fler och fler. 

Så! Om ca två veckor blir jag 29. Huuuuaaaa feeeett gammal. 

Och! Vi är kattvakter igen till lille movitz. Hade glömt hur mysigt det är att bo med katt, och jag hade nog förträngt hur mycket kattsand sprider sig. Det är överallt. ÖVERALLT. What the f*ck?! 

Även! Jag börjde pilla bort lös tapet i vardagsrummet. BAD CHOICE. Nu måste jag ta tag i spackla och måla där inne. Men jag vill ha en ny soffa. Och en ny matta. Och jag vill ha nya kuddar. Och slänga den där skit fotöljen. Det kommer. 

Det var en liten recap på de senaste månaderna, jag hoppas min skrivkramp släpper lite nu, men jag lovar inget. Bjuder dock på en liten kattbild för att ljusa upp er dag. Alla älskar kattbilder. Asså så jävla SÖT! 

Kanske bara är jag, men är mina cats inte väldigt lika? 

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jag reste till Kina, Shanghai och kollade F1, bodde på lyxhotell och levde som en allstar i fem dagar. Kan med lätthet säga att det var en av de största händelserna i mitt liv! 

Har du några nyårslöften?
Jag ska satsa mer på mig själv, sluta ta skit och leva life! 

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? 
OMG. Typ alla. 

Vilka länder besökte du? 
Öhm. Kina, Danmark i ca 45 min, Turkiet och en natt på Finlands hav.  
 
Vilket datum från år 2016 kommer du alltid att minnas? 
Wow. Lär nog vara igår, den 30:e december och den 13 februari då min kära lillebror blev myndig. Det var en sån jävla bra dag! 

Vad var din största framgång 2016?
Att våga stå på mig och säga upp mig från Seven. Igen. Hahaha vad fan, nån gång ska jag lära mig! 

Största misstaget?
Att lita på vissa personer som visade sig vara backstabbing bitches. Haha vad fan igen, att jag aldrig lär mig! 

Bästa köpet?
Det nya soffbordet! Hallelulja! 

Vad spenderade du mest pengar på?
Smink. Let's just leave it there. 

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Resan till Shanghai. Och resan till Turkiet, aka the honeymoon! 

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2016?
Allt Miriam bryant släppt. Och ego med Emil assergård. Tack syster för att du spelade den för mig. Den gick på repeat i typ en månad. 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag vill säga gladare. Men de sista månaderna ledsnare. 

Vad önskar du att du gjort mer?
Lagt mer energi på att vara mig själv och stått på mig mer. Att jag skulle stått på mig mer och slagits för mig och vad som var viktigt för mig istället för att böjt mig baklänges för folk som inte gjort det samma för mig. 

Favoritprogram på TV?
Som alltid, Supernatural. 

Vad gjorde du på din födelsedag 2016?
Inget alls, jag hatar min födelsedag. Men några dagar efter åkte jag till Gbg och firade systers 30-årsdag, vilket var fantastisk kul! 

Bästa födelsedagspresenten? 
Resan till Gbg med tillhörande hotellnätter. 

Hur skulle du beskriva din stil år 2016?
Stil? 

Den bästa nya personen du träffade? 
ALEXANDER SKARSGÅRD. Vi är ju lätt nya bff's efter vårt 1 min långa möte där jag gjorde bort mig totalt. 

Japp. Tack 2016, tack för det här året. Jag har ytterst blandade känslor för dig, och riktar istället blicken mot 2017. You ready, bitches? Woop, nu kör viiiiiii! 

En liten påminnelse till alla ni underbara bloggreaderZ.