Restless legs syndrome (RLS, rastlösa ben)
Restless legs syndrome, RLS, kallas på svenska rastlösa ben. Ungefär 5–10 procent av alla vuxna svenskar har svårt att sova på grund av krypningar, ryckningar, stickningar, kramper eller smärta i benen. Om symtomen är besvärande kan de behandlas med läkemedel.
Restless legs, eller rastlösa ben, är en ganska okänd åkomma trots att den är vanlig. Det är oftast en kronisk sjukdom med besvär som återkommer hela livet. Besvären kommer vanligen i 40-årsåldern men kan uppträda redan i barndomen. Risken för att man ska drabbas av rastlösa ben ökar med åldern.
Sjukdomen delas in i primär och sekundär form.
Primär form av RLS
Cirka hälften av dem som drabbas av rastlösa ben har den primära formen av sjukdomen.
Den primära formen av RLS är ofta ärftlig. Sex av tio som drabbas har nära släktingar med samma besvär.
Vad som orsakar symtomen är inte känt, men störningar i hjärnans dopaminsystem kan ligga bakom. Dopamin är en signalsubstans i hjärnan som bland annat påverkar förmågan att kontrollera muskelrörelser.
Om man får sjukdomen före 45 års ålder är det oftast fråga om den primära formen.
Sekundär form av RLS
Den sekundära formen av sjukdomen kan orsakas av:
- brist på järn, vitamin B12 eller folsyra
- en bakomliggande sjukdom, till exempel njursjukdom, kronisk ledgångsreumatism, nervskador, diskbråck, diabetes eller Parkinsons sjukdom
- läkemedel, till exempel antidepressiva. Se även artikeln om biverkningar.
- graviditet.
Eftersom järnbrist är vanligare hos kvinnor kan detta vara en förklaring till att dubbelt så många kvinnor som män drabbas av restless legs. Läs mer i artikeln om blodbrist.
Symtom vid RLS
Symtom på rastlösa ben är krypningar, domningar, ryckningar, kramper, en känsla av kyla eller hetta och ibland smärta. Symtomen kan variera i styrka.
Besvären är mest uttalade då man vilar, framför allt när man lägger sig, och blir lindrigare när man rör på sig. Man blir rastlös och måste stiga upp och röra på sig.
Besvären brukar mest kännas i nedre delen av benen, mellan knä och fotled, men ibland även högre upp i benen och i armarna. Obehagen är ofta mest uttalade sent på kvällen eller under natten.
Ofrivilliga muskelryckningar och sparkar tillsammans med krypningar kan göra att man vaknar flera gånger per natt. Ryckningarna kan uppträda flera hundra gånger per natt och ger ofta korta uppvaknanden som varar i några sekunder. Det gör att sömnen blir störd och därför blir man ofta trött och får svårt att koncentrera sig på dagarna.
Det kan också bli besvärligt att sitta stilla längre stunder, exempelvis i samband med resor, sammanträden, bio- och teaterbesök.
En del läkemedel, som antidepressiva, kan utlösa besvär av rastlösa ben som biverkan. Rådfråga din läkare om du behandlas med läkemedel och samtidigt får besvär som liknar dem som beskrivs ovan.
RLS vid graviditet
Det är vanligt att kvinnor drabbas av restless legs under graviditeten, speciellt under de sista månaderna. Det kan vara kopplat till järnomsättningen i kroppen. Besvären försvinner hos de flesta några dagar efter förlossningen.
Leva med RLS
- Du bör vara försiktig med nikotin, alkohol och koffein, som kan förvärra besvären vid RLS.
- Lättare motion lindrar ofta symtomen vid rastlösa ben. Du kan till exempel promenera, cykla, jogga eller gympa lätt. En del blir hjälpta av en kvällspromenad. Träna dock inte alltför sent på kvällen och tänk på att stretcha efteråt.
- Massage eller akupressur, avslappning och yoga kan också lindra besvären, liksom värme eller kyla på fötter och ben.
- Genom att skaffa dig regelbundna sovtider och se till att sovrummet är svalt och tyst kan du göra det lättare att somna.
